Branschnyheter

Krav på digital inlämning närmar sig

Mycket talar för att det inom några år blir obligatoriskt för alla bolag att lämna in årsredovisningen digitalt. Så ser det redan ut i grannländerna Norge och Danmark. I Sverige kan i dag K2- och K3-bolag lämna in digitalt, och under första kvartalet 2021 kommer även K3 koncern att kunna lämnas digitalt.

Under hösten kommer Bolagsverket att lämna in en hemställa, en begäran, till regeringen med en önskan om att digital inlämning av årsredovisningar blir obligatoriskt. På myndigheten finslipas nu de sista detaljerna i skrivelsen. Önskemålet att digital inlämning ska bli lagkrav ligger helt i linje med det uppdrag myndigheten fick av regeringen redan 2016, och som sedan kompletterats med ett tilläggsuppdrag 2018.

− Det kortsiktiga målet har varit att skapa en frivillig digital ingivning av årsredovisningar, medan det långsiktiga målet hela tiden har varit att den digitala ingivningen ska bli obligatorisk för företagen, säger Nina Brede, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

Hon konstaterar att det inte handlar om några hemligheter, utan att detta är något som Bolagsverket pratat om i flera olika sammanhang och som även framgår tydligt av regeringsuppdraget.

− Vi ser ju gärna att det här bli verklighet så snabbt som möjligt, men tekniken och taxonomin måste så klart finnas på plats och det är där Bolagsverket tittar på hur man kan lösa det, säger Nina Brede.

Sedan ett par år tillbaka har det varit möjligt för K2- och K3-bolag att frivilligt lämna in sin årsredovisning och eventuellt revisionsberättelse digitalt. Planen är att ett obligatorium ska omfatta alla bolag, oavsett om de redovisar enligt K2, K3 eller K4. På EU-nivå finns ESEF, European Single Electronic Format, ett enhetligt rapporteringsformat som rör värdepappersmarknaden och ställer krav på att deras års- och koncernredovisningar upprättas i formatet XHTML, ESEF-formatet i rapporteringen till Finansinspektionen. För att underlätta för bolagen kan och bör samma format ligga till grund för taxonomin som ska användas för bolagens årsredovisning till Bolagsverket menar Nina Brede.

− Vi måste identifiera vilka begrepp som saknas och se hur gapet mellan EU-lagstiftning och den svenska lagstiftningen ser ut och bygga taxonomi och teknik utifrån det så att vi bygger över gapet, säger hon.

Tanken med krav på obligatorisk digital ingivning är att det ska bli enklare och säkrare för företagen. Och acceptansen och intresset för att lämna in årsredovisningen digitalt har ökat kraftigt det senaste året. Från 1 januari 2020 till 14 oktober 2020 har Bolagsverket fått in över 85 000 årsredovisningar digitalt. I fjol fick myndigheten in knappt 40 000 under hela året.

− Det är mycket glädjande att vi redan har passerat det dubbla! Men vi ska upp till minst 100 000 ingivningar digitalt per år, säger Nina Brede.

Charlotta Marténg