Branschnyheter

Nu går det att söka evenemangsstöd för 2021

Behöver ditt evenemang ställas in eller kraftigt begränsas på grund av pandemin? Nu kan arrangörer och underleverantörer söka ett nytt evenemangsstöd.

Från 10 augusti är det möjligt för arrangörer och underleverantörer att ansöka om evenemangsstöd. För att få stöd krävs att evenemanget skulle ägt rum mellan 1 juni och 31 december 2021 och att det riktar sig till minst 250 personer.

– Tanken är att arrangörer ska våga planera för evenemang trots rådande osäkerhet kring restriktioner, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i en kommentar på myndighetens webb.

Evenemangsstödet uppgår till 70 procent av de utgifter som inte täcks av intäkter eller andra stöd. Maxbeloppet är 17,5 miljoner kronor, enligt Skatteverket, som har fått uppdraget att hantera ansökningar och betala ut stödet.

Det är även möjligt att ansöka om förhandsbesked.

– På så sätt vet arrangörer att evenemanget uppfyller kraven för att kunna få stöd redan under planeringen, säger Eva Bodén.

De flesta typer av evenemang, med undantag för sådana som till största delen ingår i idrottsrörelsens ordinarie tränings- eller tävlingsverksamhet, kan använda sig av det nya stödet.

Evenemangsstödet går att söka till 31 december 2021.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer om evenemangsstödet på Skatteverkets webb: https://skatteverket.se/foretag/skatterochavdrag/coronainformationforforetagforeningarochoffentligaaktorer/evenemangsstod2021.4.96cca41179bad4b1aa4acc.html

Dags att skapa rutiner för personal från utlandet

Från årsskiftet minskar möjligheterna för personal från utlandet att undvika svensk beskattning för tillfälligt arbete här. Det blir betydligt mer administration för utländska arbetsgivare med anställda i Sverige, säger Marie Liebich på EY.

Regeringen föreslår att begreppet ekonomisk arbetsgivare ska införas i svensk skattelagstiftning. Riksdagen väntas godkänna den nya lagen under hösten.

Därmed blir betydligt fler personer som är anställda av utländska företag skattskyldiga från första arbetsdagen i Sverige.

Marie Liebich, jurist på EY och auktoriserad skatterådgivare, säger att för utländska arbetsgivare med tillfällig personal i Sverige gäller främst två saker för att säkerställa att de uppfyller sina skyldigheter från årsskiftet:

• Gör en översyn för att sammanställa vilken personal som reser till Sverige och undersök om det får anses finnas en ekonomisk arbetsgivare i Sverige.
• Skapa rutiner för att sköta den ökade administrationen och rapporteringen till de svenska myndigheterna.

– Det är tur i oturen att coronakrisen nu satt stopp för nästan allt resande och därför ger företagen en tidsfrist för att hinna skapa bra processer, säger Marie Liebich.

Den hittillsvarande svenska modellen har varit ett av undantagen i Europa. Sverige anpassar sig nu till det som gäller i de flesta länder i vår omvärld, där ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp används i stället för Sveriges formella arbetsgivarbegrepp.

Om lagen tas av riksdagen försvinner den nuvarande regeln. Den går ut på att den som är anställd och får sin lön från ett utländskt företag och vistas högst 183 dagar under ett år i Sverige kan undvika svensk beskattning, under förutsättning att arbetsgivaren inte har ett fast driftställe i Sverige.

Regeringen har nu föreslagit att utländsk arbetskraft från årsskiftet ska beskattas i Sverige även vid tillfälligt arbete, om den anställde får anses vara uthyrd till en svensk ekonomisk arbetsgivare.

Undantaget är arbete som utförs under högst 15 arbetsdagar i följd eller om det gäller högst 45 arbetsdagar under ett kalenderår.

Hittills har det normalt varit den utlandsanställde som har haft till uppgift att betala sin skatt till Skatteverket. Nu blir det den utländska arbetsgivaren som ska rapportera individens inkomst varje månad och som ska innehålla och betala preliminärskatten till Skatteverket.

För dem som har så kallat SINK-beslut, alltså beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, gäller 25 procents skatteinnehållande. För övriga gäller 30 procent.

Syftet med förändringen är att skapa konkurrensneutralitet. Arbetstagaren ska betala skatt i Sverige, eftersom arbetet utförs här.

Finansminister Magdalena Andersson har sagt till svenska medier att förändringen beräknas ge omkring 700 miljoner kronor i ökade skatteintäkter. Omkring 23 000 arbetstagare berörs enligt regeringen.

Två branscher som påverkas mycket är bygg och it, som båda sysselsätter inhyrd arbetskraft i stor omfattning.

– Men alla branscher som hyr in personal från utlandet berörs, säger Marie Liebich.

Också svenska koncerner med dotterbolag i utlandet som hyr ut personal till svenska bolag inom samma koncern berörs.

Björn Dickson