Aktuellt

Åtgärder mot oseriösa företag

ändrade regler för kontrollbalansräkning?

En mycket intressant utredning har lämnat sitt betänkande. Utredningen har bland annat tittat på för- och nackdelar med revisionsplikt, man föreslår att ekonomiska föreningar ska lämna årsredovisningar till Bolagsverket, som också ska få en mer kontrollerande roll. Skärpta straff för målvakter, kriminalisering av företagskapning och nya regler vid förbrukat aktiekapital (tvångslikvidation) är andra exempel på förslag från utredningen. Ett efterlängtat förslag är bland annat att reglerna om kontrollbalansräkning slopas.

Utredningen om bolaget som brottsverktyg

Utredningen – som har lämnat en rad intressanta förslag – har haft i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

Nedan tittar vi på vad utredningen har kommit fram till och vilka regeländringar de föreslår.

Revisionsplikt för små aktiebolag?

Under 2010 infördes en möjlighet för små privata aktiebolag att välja om de vill ha revisor eller inte. Reformen syftade bland annat till att minska bolagens administrativa börda och kostnader för revision.

De senaste tio åren har antalet aktiebolag ökat kraftigt och det finns nu över 720 000. Många av dem, ungefär 500 000, har inte någon revisor.

Enligt en granskning från Riksrevisionen har dock visat att reformen har haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Enligt Riksrevisionen borde därför revisionsplikten återinföras.

Det har inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till om revisionsplikten bör återinföras eller inte. Däremot skulle man titta på vilka skäl som finns för att behålla nuvarande regler och skälen för att återinföra revisionsplikt för små företag.

Utredningen kom fram till att frågan är komplex och det finns åtskilliga aspekter att ta hänsyn till. En svårighet vid bedömningen är att det knappast går att mäta eller bevisa i vilken grad revisionsplikten har betydelse i olika avseenden, t ex för att förebygga eller upptäcka brottslighet.

Utredningen konstaterar att ett återinförande inte skulle underlätta för små företag att etablera sig och utöva sin verksamhet. Det skulle också göra att kraven i Sverige i högre grad än i dag skulle avvika från vad som gäller i de flesta andra länder i EU. Ur konkurrenssynpunkt skulle ett återinförande därför vara en försämring.

Utredningen anser dock att vid bedömningen av om ett lagkrav på revisor bör återinföras bör samhällsnyttan vara avgörande. Samhällsnyttan av revision är inte möjlig att beräkna, men det kan knappast ifrågasättas att revisionen skapar ett ökat förtroende i näringslivet samt bidrar till bättre ordning och färre fel.

Utredningen har tagit hjälp av FAR, som uppskattar att branschen skulle behöva ytterligare mellan 450 –1 000 påskrivande revisorer samt mellan 2 500 – 3 900 revisorsassistenter för att klara ett fullständigt återinförande. Det kommer därför att behövas anpassningar på marknaden och en längre övergångstid (ca 5 år) innan ett återinförande kan få fullt genomslag. Ja, om man nu från politiskt håll vill återinföra revisionsplikt för alla.

Ekonomiska föreningar – årsredovisning till Bolagsverket

Utredningen föreslår att alla ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar, ska vara skyldiga att självmant ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Bolagsverket. Föreningarna har en rad olika intressenter som behöver få upplysningar om deras finansiella situation.

Utredningen anser också att obligatorisk ingivning kan bidra till att oegentligheter kan avslöjas i större utsträckning än i dag.

Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll

Utredningen gör bedömningen att Bolagsverket i större utsträckning än i dag bör göra kontroller i registreringsärenden för att kunna identifiera brottsliga upplägg som kännetecknas av att det anmäls målvakter som företrädare för bolag och föreningar.

Med en målvakt menas i dessa sammanhang en person som utses till företrädare, men som inte har för avsikt att delta i verksamheten eller utföra några uppgifter. Målvakten ska bara synas i de offentliga registren. Syftet är att dölja de personer som i realiteten kontrollerar bolaget och som använder det för att begå brott.

Utredningen föreslår också att Bolagsverket ska kunna stryka personer ur aktiebolagsregistret, föreningsregistret och handelsregistret på grund av att de har varit registrerade under falsk identitet. Även andra oriktiga uppgifter om företagets företrädare ska kunna tas bort, när det framgår att den som registreringen gäller t ex är en målvakt eller inte längre är företrädare.

Hårdare straff för brott mot målvaktsförbudet

Förbudet mot målvakter är straffsanktionerat. Den som uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en målvakt döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen åtar sig ett målvaktsuppdrag.

Målvakter förekommer regelmässigt i bolag som används för olagliga ändamål. Det finns mot denna bakgrund anledning att se mer allvarligt på företeelsen. För att åstadkomma en strängare syn på detta slags brott föreslår utredningen att straffmaximum höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år. Eftersom det kan förekomma fall som är mindre klandervärda har det dock ansetts motiverat att böter även i fortsättningen ingår i straffskalan.

Företagskapning kriminaliseras

Det förekommer att bolag råkar ut för så kallad företagskapning eller bolagskapning. Det kan gå till på det sättet att någon anmäler falska uppgifter till Bolagsverket om att styrelsen har bytts ut. Innan bolaget uppmärksammar saken kan t ex omfattande beställningar ha gjorts i bolagets namn, lån tagits upp mm. Också utan en sådan ändringsanmälan kan ett företags uppgifter användas av obehöriga för att vilseleda en tredje person att t ex leverera varor.

I svensk rätt finns det idag inte någon särskild straffbestämmelse som tar sikte på det som utgör företagskapning. Utredningen anser att brottet ska kriminaliseras och ha en straffskala som utgår från böter och har ett maximistraff på två års fängelse.

Stiftelser – regler anpassas i brottsförebyggande syfte

Utredningen anser att det finns goda skäl för att skyddet mot ekonomisk brottslighet inte ska vara sämre i stiftelser – i Sverige finns det drygt 17 500 stiftelser – än vad det är i andra juridiska personer.

Man föreslår därför att det införs bestämmelser i stiftelselagen och stiftelseförordningen som gör att regelverket i fler avseenden ska motsvara det som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Aktiebolag – nya regler vid kapitalbrist (slopad kontrollbalansräkning?)

Reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag har varit föremål för debatt under många år. Redan när vi fick regler om sänkt aktiekapital till 50 000 kr var dessa regler på tapeten, och ännu aktuellare blev det när det lägsta aktiekapitalet ändrades till 25 000 kr. Det är nu 13 år sedan, och fortfarande har inget hänt med dessa regler.

Reglerna innebär bland annat att styrelsen ska följa ett visst handlingsmönster när det egna kapitalet täcker mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Åtgärder som ska leda till att kapitalbristen hävs eller att bolaget går i likvidation. Om styrelsen inte följer det föreskrivna handlingsmönstret, kan ledamöterna bli personligt betalningsansvariga för de förpliktelser som bolaget ådrar sig.

Utredningen konstaterar att de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital (25 000 kr) har medfört att reglerna inte längre är ändamålsenliga.

Utredningen vill därför att dagens regler om kontrollbalansräkning skrotas och att nya regler införs. Med förebild i vad som gäller i bland annat Norge och Danmark föreslår utredningen att det knyts en skyldighet för styrelsen att, om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver, genast ska behandla saken samt kalla till en bolagsstämma så snart som möjligt för att redogöra för bolagets ekonomiska ställning och vilka åtgärder styrelsen föreslår ska vidtas.

När det gäller publika bolag måste vi dock enligt EU:s bolagsdirektiv ha en bestämmelse som innebär att om ett publikt aktiebolags eget kapital inte täcker mer än hälften av det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att besluta om bolaget ska gå i likvidation eller om andra åtgärder ska vidtas.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2025.

För aktiebolag som har bildats före 1 juli 2025 kan de nya bestämmelserna tillämpas från och med den första årsstämman som hålls efter utgången av 2029.

För handelsbolag och utländska filialer kan de nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2025.

SOU 2023:34, Utredningen om bolaget som brottsverktyg 

Redaktion: Björn Lundén AB