Branschnyheter

Sommarjobbande ungdomar

Vilka regler gäller vid anställning av skolungdomar? Vilka åldersgränser finns och måste man dra skatt och betala ut semesterersättning? I den här artikeln går vi igenom vad du ska tänka på när du anställer sommarjobbare.

Åldersgränser
Barn som inte fyllt 13 år får i stort sett inte jobba alls. Vissa undantag finns för bland annat lätta och ofarliga arbetsuppgifter inom den närmsta familjen. Exempel på mycket lätt och ofarligt arbete är trädgårdsarbete, lätt utfodringsarbete, frukt och bärplockning samt rensning av trädgårdsland. Det går också att få tillstånd från Arbetsmiljöverket för att jobba som skådespelare, statist och liknande.

Äldre barn i åldern 13–15 år får bara ha ett lätt och ofarligt arbete som inte är fysiskt eller psykiskt tungt och föräldrarna ska ha gett sitt tillstånd till arbetet. Äldre barn får till exempel inte utföra tunga lyft eller arbeta i miljöer där det finns risk för våld eller konflikter. Äldre barn får heller inte sälja åldersrelaterade varor som snus, alkohol och tobak. De äldre barnen får under skollovet arbeta högst 7 timmar/dag och högst 35 timmar/ vecka. Arbetet får inte börja före kl 06.00 och inte sluta senare än kl 20.00. De ska ha ledigt minst 14 timmar i sträck per dygn (nattvila), och 36 timmar i sträck varje vecka, helst på helgen (veckovila). De ska också vara lediga minst fyra veckor i sträck på sommaren.

Ungdomar som inte fyllt 18 år men som under kalenderåret fyller minst 16 år och som har gått ut grundskolan får under skollovet arbeta högst 8 timmar/dag och högst 40 timmar/vecka. Dessa ungdomar ska vara lediga mellan kl 22.00 och kl 06.00 eller mellan kl 23.00 och kl 07.00. De ska ha ledigt minst 12 timmar i sträck per dygn och en veckovila på minst 36 timmar i sträck. I undantagsfall kan dygnsvilan förkortas till 11 timmar (t ex vid arbete på sjukhus, hotell och restaurang). De får dock aldrig arbeta mellan midnatt och kl 05.00. Ungdomar får inte utföra riskfyllda arbetsuppgifter.

Minderåriga (personer som inte fyllt 18 år) ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter 4,5 timmars arbete. Dessutom finns det i arbetstidslagen krav på pauser från arbetet ska (precis som för alla andra anställda), till exempel fikapaus.

Semesterersättning
Om anställningen är tänkt att pågå högst tre månader kan du avtala om att den anställde inte ska ha rätt till någon semesterledighet. Den anställde har dock rätt till semesterersättning (normalt 12% av lönen) som ska specificeras separat på lönebeskeden.

Sjuklön
Även sommarjobbande ungdomar har rätt till sjuklön vid sjukdom. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde dock rätt till sjuklön först efter det att han har tillträtt anställningen och därefter har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Om den anställde insjuknar under de första 14 dagarna av anställningen har han alltså inte rätt att få sjuklön förrän den 15:e dagen (efter karensavdrag) efter den första anställningsdagen.

Förmåner
Tänk på att personalvårdsförmåner måste erbjudas hela personalen för att de ska vara skattefria. Även sommarjobbare ska alltså erbjudas de personalvårdsförmåner som företaget tillhandahåller, till exempel motion, fika och kontorsmassage.

Skatt och jämkning
Om sommarjobbaren kommer att tjäna sammanlagt 20 431 kr eller mer under 2022 och inte ansöker om jämkning ska arbetsgivaren dra preliminärskatt enligt skattetabell. Beloppen i skattetabellerna bygger dock på att man har lön under hela året.

För att sommarjobbaren ska slippa betala för mycket preliminärskatt kan han ansöka om jämkning hos Skatteverket (via e-tjänsten Jämkning för skolungdom eller blanketten SKV 4301). Jämkningsbeskedet ska lämnas till arbetsgivaren.

Observera att den anställde ska betala allmän pensionsavgift med 7% om den årliga inkomsten överstiger 20 430 kr. En lönehöjning med en krona från 20 430 kr till 20 431 kr innebär (efter avrundning) därmed en skattehöjning på 7% x 20 431 = 1 430 kr, men då blir hela inkomsten pensionsgrundande.

Den som kommer att tjäna mindre än 20 431 kr under 2022 behöver inte lämna ansökan om jämkning till Skatteverket. Det räcker med att fylla i blanketten ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” (SKV 434) och lämna den till arbetsgivaren. Förutsättningen för att arbetsgivaren inte ska behöva dra någon skatt är att sommarjobbaren är studerande och kommer att vara bosatt i Sverige under hela 2022.

Arbetsgivaravgifter
Trots att du inte behöver göra något skatteavdrag ska du ändå betala arbetsgivaravgifter om lönen blir minst 1 000 kr under kalenderåret.

För löner till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år får arbetsgivaravgifterna sättas ned till 10,21%. Reglerna gäller löner och ersättningar upp till 25 000 kr per månad.

För ungdomar som fyllt 18 år men inte 23 år gäller en tidsbegränsad nedsättning under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023. På lön upp till 25 000 kr/månad är arbetsgivaravgifterna under denna period ålderspensionsavgiften plus nio tjugondelar av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften, dvs 19,73%. På lön som överstiger 25 000 kr per månad betalas fulla arbetsgivaravgifter (31,42%).

Ytterligare nedsättning juni–augusti 2022
Regeringen har beslutat att upprepa förra sommararens rabatt på arbetsgivaravgiften för 19-23-åringar under juni-augusti 2022. Sommarrabatten innebär att arbetsgivaravgiften blir 10,21% (istället för 19,73%) och ska gälla för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kr/mån.

Rabatten kommer alltså att omfatta alla som vid årets ingång har fyllt 18 år (som fyller 19 år under 2022). På motsvarande sätt omfattas 23-åringar om de fyller 23 år någon gång under 2022. Det är alltså personer som är födda 1999 – 2003 som omfattas av sommarrabatten.

Denna tillfälliga rabatt innebär att arbetsgivaravgiften under juni-augusti 2022 blir 10,21% för alla unga mellan 15–23 år.

Observera att för ungdomar som vid kalenderårets ingång inte fyllt 15 år (till exempel för de som fyller 15 år under 2022), ska arbetsgivare betala fulla arbetsgivaravgifter (31,42%).

Så får barn och ungdomar arbeta (www.av.se), www.skatteverket.se

Redaktion: Björn Lundén AB