Branschnyheter

Skattetillägg vid komplettering

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för när en komplettering kan ses som en rättelse och skattetillägg därmed inte kan tas ut.

Skattetillägg
Den som lämnar en oriktig uppgift i deklarationen kan bli tvungen att betala skattetillägg. Skattetillägget är 40% av den inkomstskatt som undanhållits. Läs mer om Skattetillägg i Faktabanken.

Inget skattetillägg vid rättelse
Den som lämnat fel uppgifter i sin deklaration kan på eget initiativ rätta felen i efterhand och då slippa skattetillägg. Det normala är att en självrättelse kan göras upp till sex år bakåt i tiden.

En begäran om rättelse av en oriktig uppgift ska i princip vara så fullständig att Skatteverket kan göra en korrekt beräkning av skatt eller avgift. Det kan dock vara tillräckligt att man i väsentliga delar lämnar riktig information som vid en närmare granskning visar sig behöva korrigeras.

En rättelse anses inte vara på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att de kommer att genomföra en generell kontroll om

• rättelsen från den enskilde har en koppling till den generella kontrollen och
• rättelsen sker först två månader från utgången av den månad som Skatteverket informerade om den generella kontrollen.

Tidsfristen på två månader innebär alltså att den enskilde har två månader på sig, från det att Skatteverket informerat om en generell kontroll, att göra en rättelse utan att drabbas av skattetillägg. Vid rättelser efter tidsfristen får dock skattetillägg tas ut.

När är en komplettering en rättelse?
I ett ställningstagande redogör Skatteverket för vad som krävs för att en komplettering ska ses som en rättelse som utesluter skattetillägg (under förutsättning att den görs på eget initiativ) samt i vilka fall en komplettering kan ge hel eller delvis befrielse från skattetillägg.

Med komplettering menas i ställningstagandet både att man förklarar att en tidigare lämnad uppgift var felaktig och att man lämnar mer information om en skattefråga utan att vilja ändra tidigare begärd beskattning.

Kompletteringen måste vara tydlig
För att en komplettering ska anses vara en rättelse av en oriktig uppgift så ska den enligt Skatteverket vara tydlig vad gäller beskattningsfrågan och de uppgifter som rättelsen avser. Skatteverket ska utifrån uppgifterna i kompletteringen kunna identifiera beskattningsfrågan och bedöma om och på vilket sätt beskattningen ska ändras.

Även när en mindre ytterligare utredning behövs för att komma fram till en korrekt beskattning kan det vara en rättelse som innebär att skattetillägg inte får tas ut. Kravet på tydlighet är däremot högre när det gäller uppgifter som kräver en samlad bedömning av ett flertal transaktioner.

Ett klart fall när en komplettering ska ses som en rättelse är när man skriftligen uttrycker att lämnad uppgift ska ändras.

Det är även en rättelse när man inte uttryckligen begär ändring av beskattningen men att det underförstått framgår. Det gäller t ex om man förklarar att en viss inkomst av misstag inte har deklarerats eller att deklarationen på något sätt har blivit felaktig.

Om kompletteringen lämnar öppet om – eller hur – man vill att beskattningen ska ändras, bör Skatteverket fråga vad syftet med kompletteringen är. Om det då visar sig att man vill att beskattningen ska ändras på visst sätt får kompletteringen även då ses som en rättelse som medför att skattetillägg inte ska tas ut.

Befrielse från skattetillägg
Om kompletteringen inte kan ses som en rättelse så kan man ändå bli helt eller delvis befriad från skattetillägg om det kan anses oskäligt att skattetillägg tas ut. Omständigheter som Skatteverket då tar hänsyn till är bland annat

• hur tydligt det framgår att redovisningen i deklarationen kan ifrågasättas
• hur fullständig informationen om den aktuella skattefrågan är
• när kompletteringen lämnas.

Om man lämnar tillräckliga uppgifter för en korrekt bedömning av frågan kan Skatteverket medge hel befrielse från skattetillägget.

Men om det finns brister gällande tydligheten eller redogörelsen så kan det bli aktuellt med en delvis befrielse från skattetillägget.

Exempel

Här följer några exempel på hur Skatteverket menar att ställningstagandet ska tillämpas:

Avsikten med kompletteringen blir tydlig efter förfrågan från Skatteverket
I en komplettering upplyser AB A att bolagets VD köpt ett konstverk av bolaget. VD betalade 250 000 kr för konstverket och sålde det två veckor efter köpet för 400 000 kr på en konstauktion. Skatteverket skickade en förfrågan om avsikten med kompletteringen.

AB A förklarar att värdet på konstverket var betydligt högre än priset vid utköpet och vill därför att 150 000 kr ska läggas till som underlag för arbetsgivaravgifter.

Skatteverket omprövar på AB A:s initiativ. Kompletteringen ses som en rättelse och skattetillägg tas inte ut.

Hel befrielse från skattetillägg vid tillräckliga uppgifter
Bengt har i sin inkomstdeklaration gjort avdrag för arbetsresor med 50 000 kr. Under övriga upplysningar har han angett beräkningen av avdraget och att resorna är gjorda med egen bil. Skatteverket beslutar enligt deklarationen.

I en senare komplettering (efter att Skatteverket beslutat i enlighet med deklarationen) uppger Bengt att tidsvinstberäkningen utgår från en längre rutt med anledning av att han lämnar barnen på förskola. I kompletteringen skriver Bengt också att han enbart gör en tidsvinst på 1 timme och 30 minuter jämfört med att åka buss om han väljer den snabbare rutten, men att han som arbetande förälder ändå anser sig vara berättigad till avdraget. Skatteverket omprövar därmed beskattningen och nekar avdraget.

Kompletteringen kan inte ses som en rättelse eftersom Bengt begär avdrag för bilresorna. Däremot kan Bengt bli befriad från skattetillägg eftersom de lämnade uppgifterna är tillräckliga för att Skatteverket ska konstatera att han inte har rätt att göra avdrag för bilresorna.

Ingen befrielse från skattetillägg vid otillräckliga uppgifter
Cesar har i inkomstdeklarationen redovisat inkomster av tjänst och kapital enligt förtryckta uppgifter. I en komplettering under deklarationsgranskningen uppger Cesar att han haft ett lån från X AB på 100 000 kr och betalat 5 000 kr i ränta på det, vilket C vill ha avdrag för. Vid handläggningen uppmärksammar Skatteverket att Cesar på blankett K10 redovisat att han äger samtliga andelar i X AB. Skatteverket beslutar därför att beskatta Cesar för ett förbjudet lån.

Kompletteringen kan inte ses som en rättelse vad gäller det förbjudna lånet. Cesar kan inte heller bli befriad från skattetillägget eftersom det förbjudna lånet skulle kunna missats enbart utifrån kompletteringen om ytterligare ränteavdrag.

Befrielse från skattetillägg efter Skatteverkets utredning
David lämnar i en komplettering information om tillgångar i en utländsk stiftelse. Enligt Davids uppfattning ska han beskattas för motsvarande hans andel av stiftelsens inkomst (som visat ett mindre överskott aktuella år). Efter utredning kommer Skatteverket fram till att David istället ska beskattas för de utbetalningar som han har fått från stiftelsen.

Kompletteringen kan inte ses som en rättelse. Däremot kan han befrias helt eller delvis från skattetillägg. Om David har varit öppen med de olika beskattningsalternativen och redovisat alla relevanta omständigheter för bedömningen kan hel befrielse medges. Har David lämnat vilseledande uppgifter bör fullt skattetillägg tas ut. Delvis befrielse kan medges om han har lämnat till stor del relevant information för bedömningen.

Komplettering gällande en redogörelse av en transaktionskedja
Z AB har genom ett flertal transaktioner mellan olika koncernbolag ändrat karaktär på en skattepliktig inkomst på ett sätt som gör att den inte beskattas. I en komplettering till deklarationen lämnar bolaget en beskrivning av transaktionskedjan. Efter en omfattande utredning kommer Skatteverket fram till att rättshandlingarna ska bedömas efter deras verkliga innebörd och att inkomsten ska beskattas hos Z AB.

När det gäller komplicerade skattefrågor som kräver bedömning av en serie transaktioner ställer Skatteverket höga krav på tydlighet vad kompletteringen gäller. Endast en beskrivning av transaktioner utan att den uppgiftsskyldige uttryckligen eller underförstått begär ändring av beskattningen kan inte ses som en rättelse.

Företaget kan inte heller bli befriad från skattetillägg även om en ingående granskning av kompletteringen ger Skatteverket en indikation på att det ska vara en annan beskattning än enligt den tidigare lämnade redovisningen.

Skatteverkets ställningstagande 8-1267917

Redaktion: Björn Lundén AB